Vården i början av 1800-talet var inte så avancerad och man hade ingen vidare utbilding inom sjukvård. Istället var det de gammla och erfarna som stod för hjälpen. Man hade inte heller receptbelagda mediciner utan använde sig utav det man kunde odla i trädgårdslandet, t ex växter och örter. En annan sak som var populär var blodiglar som man kunde köpa på apoteken. Blodiglarna sattes på den kroppsdel som var infekterad eller hade yttre skador. Och de användes även vid strypsjukan hos små barn.
Under den här tiden fanns det inga äldreboenden utan man hade något som kallades för fattighus där de gamla och sjuka bodde. Barn och personer med funktionshinder som t ex autism och aspergers syndrom sattes också i fattighusen eftersom de var en börda för samhället och man villa ha någonstans att göra sig av med problemen. Fattighusen var precis som de låter, väldigt fattiga! Det fanns dåligt med mat, små utrymmen och husen var ofta inte i så fint skick. Vilket gjorde att det blev kallt under vintrarna.
År 1851 startades den första sjuksköterskeutbildningen i Svergie. Innan dess hade man varit tvungen att läsa utomlands och det var det väldigt få som hade råd med. När utbildningen kom till Stockholm vart den väldigt eftertraktad och fler och fler sökte. Och det var kvinnorna som sökte till utbildningen eftersom arbetet ansågs vara en kvinnogöra. Och p.g.a detta kom inte det första ålderdomshemmet förens 1918.
Skulle du kunna tänkt dig att jobba som sjuksköterska under 1800 talet?
Källor: http://www.bengtdahlin.se/HoSstoryn1/filer%20del%201B/sjdbot.html
http://www.tomdahlstedt.se/vard.htm
http://landberga.se/medicinhistoria/utbildning.html
+ våra kloka huvuden.
tisdag 17 maj 2011
tisdag 10 maj 2011
Analys av dikten: Jag känner dig.
"Om du stundom skickar
En mindre vänlig utaf dina blickar,
Jag känner dig!"
"Om dina ord sig falla
Då litet korta eller litet kalla;
Jag känner dig!"
Vi tycker att fast väninnan ger onda blickar eller säger elaka saker, så verkar Fredrika veta att hon egentligen inte menar det.
"Jag känner dig
Och vet att, bortom stunden,
På eviga och djupa själagrunden
Du älskar mig."
För här ovanför visar Fredrika tydligt att fast man för stunden gör något sårande eller som gör en besviken så vet hon ändå att väninnan innerst inne älskar henne. Man känner verkligen att dikten handlar om äkta vänskap, eftersom hon förlåter väninnan för hennes misstag.
Dikten i sig kan man se är väldigt gammal eftersom de använder sig av gammla ord som t.ex. hvad, utaf och verlden. Och att hon även har angett datum när den är skriven.
Skulle du beskriva äkta vänskap så här?
Källa: http://runeberg.org/fbremer/0451.html
En mindre vänlig utaf dina blickar,
Jag känner dig!"
"Om dina ord sig falla
Då litet korta eller litet kalla;
Jag känner dig!"
Vi tycker att fast väninnan ger onda blickar eller säger elaka saker, så verkar Fredrika veta att hon egentligen inte menar det.
"Jag känner dig
Och vet att, bortom stunden,
På eviga och djupa själagrunden
Du älskar mig."
För här ovanför visar Fredrika tydligt att fast man för stunden gör något sårande eller som gör en besviken så vet hon ändå att väninnan innerst inne älskar henne. Man känner verkligen att dikten handlar om äkta vänskap, eftersom hon förlåter väninnan för hennes misstag.
Dikten i sig kan man se är väldigt gammal eftersom de använder sig av gammla ord som t.ex. hvad, utaf och verlden. Och att hon även har angett datum när den är skriven.
Skulle du beskriva äkta vänskap så här?
Källa: http://runeberg.org/fbremer/0451.html
Dikt av Fredrika Bremer
JAG KÄNNER DIG.
TILL EN UNGDOMS VÄNINNA.
DEN 15 APRIL, 1841.
Hvad gör det mig
Om du mig stundom skickar
En mindre vämlig utaf dina blickar,
Jag känner dig!
Hvad gör det mig
Om du synes glömma
En stund, när göromål in på dig strömma;
Jag känner dig!
Havd gör det mig
Om dina ord sig falla
Då litet korta eller litet kalla;
Jag känner dig!
Jag känner dig
Och vet att, bortom stunden,
På eviga och djupa själagrunden
Du älskar mig.
Du älskar mig!
Må allt i verlden vackla,
Lugn brinner dock och klar mitt hjerta fackla,
Min frid i dig.
Efter att ha läst denna dikt, vad tyckte du om den?
Källa: http://runeberg.org/fbremer/0451.html
TILL EN UNGDOMS VÄNINNA.
DEN 15 APRIL, 1841.
Hvad gör det mig
Om du mig stundom skickar
En mindre vämlig utaf dina blickar,
Jag känner dig!
Hvad gör det mig
Om du synes glömma
En stund, när göromål in på dig strömma;
Jag känner dig!
Havd gör det mig
Om dina ord sig falla
Då litet korta eller litet kalla;
Jag känner dig!
Jag känner dig
Och vet att, bortom stunden,
På eviga och djupa själagrunden
Du älskar mig.
Du älskar mig!
Må allt i verlden vackla,
Lugn brinner dock och klar mitt hjerta fackla,
Min frid i dig.
Efter att ha läst denna dikt, vad tyckte du om den?
Källa: http://runeberg.org/fbremer/0451.html
tisdag 3 maj 2011
Analys av Johann Wolfgang von Goethe
Den unge Werthers lidanden.Det är en väldigt romantiksk och känslosam berättelse. Och man känner verkligen känslorna som Werther har för Lotte.
"O, du ängel, för första gången, för första gången genomglöddes mitt allra innersta av den vissa, tjusande känslan: Hon älskar mig! Hon älskar mig!"
I det här stycket kan man utav orden förstå att det är väldigt starka känslor han känner eftersom han beskriver att han för första gången genomglöddes i sitt allra innersta och han känner en tjusande känsla för henne.
Men när Werther sedan skriver sitt avskedsbrev till Lotte så känns det för överdrivet, som att han vore besatt.
"Jag drömmer ej, jag yrar ej! Närmare graven ser jag allt klarare. Vi skall vara till, vi skall återse varann! Se din mor! Jag skall se henne, finna henne, ack, och för henne utgjuta hela mitt hjärta! din mor, din avbild."
I det här stycket tycker vi det börjar gå till stor överdrift när han drar in hennes mor, eftersom han ej kan få Lotte. Och det skulle kännas väldigt konstigt om någon skriver ett kärleksbrev och vill ta livet av sig för att kunna komma så nära den man älskar.
Man kan verkligen se att boken tillhör romantiken eftersom den innehåller så mycket kärlek och känslor, den är även skriven i diktform.
Har du läst den unge Werthers lidanden?
Källa: (Boken) Svenska Timmar.
"O, du ängel, för första gången, för första gången genomglöddes mitt allra innersta av den vissa, tjusande känslan: Hon älskar mig! Hon älskar mig!"
I det här stycket kan man utav orden förstå att det är väldigt starka känslor han känner eftersom han beskriver att han för första gången genomglöddes i sitt allra innersta och han känner en tjusande känsla för henne.
Men när Werther sedan skriver sitt avskedsbrev till Lotte så känns det för överdrivet, som att han vore besatt.
"Jag drömmer ej, jag yrar ej! Närmare graven ser jag allt klarare. Vi skall vara till, vi skall återse varann! Se din mor! Jag skall se henne, finna henne, ack, och för henne utgjuta hela mitt hjärta! din mor, din avbild."
I det här stycket tycker vi det börjar gå till stor överdrift när han drar in hennes mor, eftersom han ej kan få Lotte. Och det skulle kännas väldigt konstigt om någon skriver ett kärleksbrev och vill ta livet av sig för att kunna komma så nära den man älskar.
Man kan verkligen se att boken tillhör romantiken eftersom den innehåller så mycket kärlek och känslor, den är även skriven i diktform.
Har du läst den unge Werthers lidanden?
Källa: (Boken) Svenska Timmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)